Nya 3:12-regler – Regeringens förslag ett steg närmare lag

Vi är nu ett steg närmare nya 3:12-regler

Regeringen har nu lämnat sin lagrådsremiss med förslaget om förändringar i beskattningen av kvalificerade andelar i fåmansföretag – alltså nya 3:12-regler. Förslaget ligger nära det som presenterades i utredningen Förenkla och förbättra! (SOU 2024:36), men några justeringar har gjorts.

I den här artikeln går vi igenom de viktigaste delarna i lagförslaget.

Hur långt har processen kommit?

Efter att utredningen presenterades i juni 2024 har Finansdepartementet bearbetat förslaget. Nu har regeringen skickat vidare det till Lagrådet – nästa steg i lagstiftningskedjan. Om allt går enligt plan kan ändringarna träda i kraft 1 januari 2026. Regeringen betonar dock att det slutliga beslutet hänger på budgetförhandlingarna inför höstens budgetproposition.

Så föreslås gränsbeloppet beräknas i framtiden

Regeringen vill införa en gemensam modell för alla delägare – dagens förenklingsregel och huvudregel ersätts alltså av en ny gemensam regel.

Det nya gränsbeloppet ska bestå av tre delar:

1. Ett grundbelopp (fyra inkomstbasbelopp) fördelade utifrån ägd andel i bolaget.

2. Lönebaserat utrymme.

3. Ränta: På den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr.

Om en delägare äger andelar i flera bolag får man inte använda grundbeloppet fullt ut i varje bolag – i stället ska det fördelas proportionerligt.

En viktig förändring är att uppräkningen av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort helt.

Lönebaserat utrymme – förenklingar på flera punkter

Det lönebaserade utrymmet behålls, men:

- Kravet på eget löneuttag tas bort.

- Kravet på att äga minst 4 % för att få räkna med löneunderlaget slopas.

Det betyder att alla delägare, oavsett lön och ägarandel, kan få ta del av löneunderlaget.

Gränsen på 8 inkomstbasbelopp används för att exkludera delägarnas egna löner – resterande löner får utgöra löneunderlaget. Precis som idag är det maximala lönebaserade utrymmet 50 gånger delägarens eller närståendes lön.

Ränteberäkning på omkostnadsbelopp

Som idag får man lägga till en schablonränta (statslåneräntan + 9 procent) på omkostnadsbeloppet – men bara på det som överstiger 100 000 kronor.

Karenstiden kortas

Karenstiden – alltså hur länge en andel räknas som kvalificerad efter att man slutat arbeta aktivt i bolaget – kortas från 5 till 4 år.

Vad försvann från ursprungsförslaget?

Vissa delar från utredningen finns inte längre med i lagrådsremissen, till exempel:

- Förslaget att syskon och deras makar inte längre skulle räknas som närstående.

- Kodifiering av att minst 30 % utomstående ägande skulle krävas i utomståenderegeln.

- Ett gemensamt tak för utdelning och kapitalvinst.